Ny medicin mot schizofreni

Forskare i Japan har identifierat lägre nivåer av en kritisk lipid i hjärnan hos personer med schizofreni, vilket kan leda till nya behandlingar mot denna psykossjukdom.

Schizofreni är en mental sjukdom som helt kan ändra en individs uppfattning av verkligheten.

Att leva med schizofreni kan också vara extremt utmanande. Behandlingsalternativen är begränsade och antipsykotiska medel, som är den vanligaste förstahandsbehandlingen, är ineffektiva på många patienter.

Antipsykotiska läkemedel kan också ha obehagliga biverkningar, inklusive betydande viktökning, trötthet och rastlösa muskler. En studie kopplade till och med första generationens antipsykotiska läkemedel till förlorad hjärnvävnad bland patienter med schizofreni.

En ny studie från RIKEN Center for Brain Science (CBS) i Japan kan dock öppna upp en ny riktning för medicinsk utveckling – en som ärr relaterad till förändringar i lipidmetabolism.

Studiens resultat finns i journalen Schizophrenia Bulletin.

Underskott av vit substans

Studien fokuserar på vit substans, den del av hjärnan som består av axoner som bär nervimpulser mellan nervceller. Forskning har identifierat en minskning av vit substans hos personer med schizofreni.

Den vita substansen har fått sitt namn från sin ljusa färg, vilken beror på de lipidtäta myelinhöljen som omger axoner och som underlättar snabb ledning av nervimpulser. Myelinförlust är associerat med ett antal neurologiska tillstånd, särskilt multipel skleros.

Fetmolekyler som kallas sfingolipider är viktiga vid bildningen av myelin och tidigare studier har visat skillnader i nivåerna mellan dessa molekyler hos personer med schizofreni. Många frågor förblir emellertid obesvarade.

För att undersöka sambandet mellan sfingolipider och schizofreni i mer detalj analyserade forskarna bakom den nya studien halterna av dessa molekyler i hjärnvävnaden efter obduktion av 15 personer med schizofreni. De genomförde samma analys på ett lika stort antal ålders- och könsmatchade kontrollpersoner.

En tvärvetenskaplig strategi

Forskarna använde masspektrometri, en teknik som vanligtvis är mer känd bland kemister. Denna teknik identifierar de partiklar som finns i ett prov genom att mäta deras massa, vilket den gör genom att bombardera provet med elektroner.

”Detta var den första psykiatriska studien av hjärnan efter obduktion som använde masspektroskopisk analys, och vår upptäckt skulle inte ha varit möjlig utan vår nyetablerade omfattande teknik för screening av sfingolipider,” förklarar Dr. Takeo Yoshikawa, gruppledare på RIKEN CBS.

Teamet fann att nivåerna av en sfingolipid som kallas S1P var lägre hos personer med schizofreni än hos dem utan detta tillstånd. Nivåerna var lägre i ett område i hjärnan som kallas corpus callosum — den största samlingen av vit substans i hjärnan, som förbinder de två hjärnhalvorna. Avvikelser i denna region kan leda till oregelbunden kommunikation mellan neuroner.

För att bestämma om denna mekanism är vanlig i psykiska störningar analyserade forskarna också hjärnorna hos människor med bipolär sjukdom och allvarlig depressiv störning.

De fann att S1P-nivåerna hos dessa människor var normala, vilket indikerar att bristen är specifik för schizofreni.

En ny behandling?

Vidare experiment antydde att problemet inte kan bero på en nedsatt produktion av S1P utan en onormal nedbrytningen av denna lipid.

Om detta är fallet kan skapandet av läkemedel för att stoppa nedbrytningen av S1P hjälpa till att behandla schizofreni. Teamet hoppas att detta konstaterande kommer att hjälpa till att stärka läkemedelsutvecklingen för tillståndet.

“Eftersom vi inte har någon annan vinkel på vad som orsakar schizofreni, drar många läkemedelsföretag sig ur schizofrenirelaterad läkemedelsutveckling. Förhoppningsvis kan våra resultat ge en ny vinkeln och ett nytt mål för läkemedelsutveckling.”

– Dr. Takeo Yoshikawa

Forskarna menar att det är möjligt att den befintliga behandlingen av multipel skleros, fingolimod (Gilenya) — som riktar in sig på S1P-receptorer — kan vara effektiv, vilket skulle eliminera behovet av en lång utvecklingsprocess för läkemedel.

Det är dock fortfarande oklart om Gilenya skulle fungera som behandling för schizofreni, och mer forskning är nödvändig för att förstå den exakta roll som S1P spelar i tillståndet. Det första steget är att börja arbeta med djur, säger Yoshikawa.

“Nästa viktiga steg är att bestämma exakt vilka S1P-receptorverkande läkemedel som är effektiva på försöksdjur,” avslutar han.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *